Fysik

Vecka 5 och 6 Akustik

I den här delen av undervisningen i fysik arbetar vi mot målen som betygskriterierna beskriver som att eleven skall:

– ha insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras,

– ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik,

– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikti hur de kan utformas,

– kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,

– kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit

till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats

Kapitelet i faktaboken innehåller tre avsnitt. I det första avsnittet får eleverna bekanta sig med olika typer av ljudkällor och själva skapa ljud på olika sätt. Det blir tydligt att ljud kan uppkomma ur olika typer av regelbundna svängningar. Fortsatta undersökningar leder till slutsatsen att ljud är en vågrörelse.

Avsnitt 2 syftar till att fördjupa förståelsen för ljud som en vågrörelse och att klargöra att det är en rörelse (energi) som breder ut sig och inte en förfl yttning av materia. Här behandlas också mer specifi ka egenskaper som refl ektion och utbredningshastighet.

I avsnitt 3 ligger tonvikten på hörseln – hur vi hör och vad vi hör samt vad det kan innebära att ha en hörselnedsättning.

Kunskapsmål

– att visa på betydelsen av våra sinnesorgan som redskap för tolkning av och kunskap om omvärlden

– att klargöra att en vågrörelse innebär en transport av energi och inte av materia

FYSIK DIREKT

– att belysa de grundläggande egenskaperna för en vågrörelse

– att visa att ljud är en vågrörelse och förklara hur detta gör det möjligt för oss att höra

– att ge exempel på hur ljud kan utnyttjas för nöje och nytta

– att ge exempel på hur man kan kartlägga bullerproblem och förhindra bullerskador.

Vecka 8 och 9 optik

Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall

– ha insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus,

– ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik,

– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas,

– kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,

– kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag,

–       ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller.

Kapitelet i faktaboken innehåller fyra avsnitt. I det första avsnittet får eleverna bekanta sig med olika typer av ljuskällor och de får undersöka en del grundläggande egenskaper för ljus, och att ljuset tycks utbreda sig rätlinjigt.

Ljus och dess grundläggande egenskaper kopplas sedan till seendet.

Avsnitt två syftar till att ge fördjupad kunskap om ljusets refl exion. Med reflexion kan uppkomsten av spegelbilder förklaras.

Det tredje avsnittet ägnas åt ljusets brytning. Med brytning kan man förstå linsers egenskaper. Där ingår också det mänskliga ögats funktion och hur synfel kan korrigeras.

Kapitlets avslutande avsnitt ägnas åt uppkomsten av färger och vår uppfattning av färger, samt hur föremål får sin färg.

Kunskapsmål

– att via praktiska tillämpningar ge exempel på hur ljus skapas i olika ljuskällor och att visa att ljuset tycks breda ut sig rätlinjigt

– att utifrån vardagliga observationer visa på ljusets utbredning, reflexion och brytning

SIK DIREKT

– att förklara uppkomsten av spegelbilder utifrån ljusets refl exion och att ge förståelse för linsers egenskaper utifrån ljusets brytning

– att visa på hur kunskaper om ljusets strålgång genom linser lett till konstruktion av olika optiska instrument som kikare, teleskop och kamera

– att beskriva ögats konstruktion och funktion

– att ge exempel på vanliga synfel samt på hur de kan avhjälpas

– att visa de olika färgerna i vitt ljus och att klargöra vad som menas med att

ett föremål har färg

– att ge exempel på vardagliga optiska fenomen samt hur dessa kan tolkas

fysikaliskt.

Vecka 10 och 11 Atomfysik och kärnfysik

Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall

– ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt vid tekniska tillämpningar miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter,

– ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik,

– ha insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer,

– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas,

– kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,

– kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag,

– kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats,

– ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller,

– kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället.

Kapitelet i faktaboken innehåller fyra avsnitt och lämpar sig väl för att belysa modelltänkandet inom fysiken, eftersom vår kunskap om mikrokosmos är indirekt i bemärkelsen att makroskopiska mätresultat används för att tolka skeenden på atomnivå. Det första avsnittet tar elevens egna kunskaper och

det historiska perspektivet som utgångspunkt och avser att visa på den moderna bilden av atomen.

Avsnitt två ägnas inledningsvis åt Bohrs atommodell och hur denna kan användas för att beskriva uppkomsten av ljus. Ljus utgör endast en del av den elektromagnetiska strålningens spektrum. Arbetet med Bohrs atommodell följs därför av ett antal undersökningar i syfte att visa på vardagliga praktiska exempel på utnyttjandet av fl era typer av elektromagnetisk strålning.

FYSIK DIREKT

Det tredje avsnittet behandlar uppkomsten av joniserande strålning och egenskaper hos olika typer av strålning. Radioaktivt sönderfall illustreras genom att likna det vid ett konkret och vardagligt statistiskt exempel.

Det sista avsnittet ägnas åt produktion och utnyttjande av kärnenergi, med redovisning av fördelar, problem och risker.

Kunskapsmål

– att ge ett historiskt perspektiv på människans strävan efter förståelse av hur naturen är uppbyggd och hur den naturvetenskapliga bilden av mikrokosmos utvecklats

– att klargöra att våra vardagserfarenheter inte räcker till och att våra sinnen sviker oss när vi försöker beskriva mikrokosmos

– att ge en beskrivning av atomens allmänna egenskaper och att klargöra att vardagsfenomen i de fl esta fall har sitt ursprung i kemiska processer och orsakas därför av energiomvandlingar i atomernas elektronskal – att beskriva Bohrs atommodell samt visa på hur atommodellen utvecklats i ett historiskt perspektiv

– att visa på hur kunskaper om Bohrs atommodell ger oss möjligheter att fysikaliskt beskriva olika vardagliga fenomen, till exempel uppkomsten av ljus och färger

– att klargöra hur röntgenstrålning och joniserande strålning uppkommer

– att klargöra att radioaktiva sönderfall sker slumpmässigt med en viss halveringstid

– att visa på olika typer av joniserande strålning och dess likheter, skillnader, förtjänster, risker och skadeverkningar

– att klargöra hur röntgenstrålning och joniserande strålning påverkar biologisk vävnad och hur detta kan utnyttjas inom sjukvård och teknik

– att ge exempel på hur kärnenergi i form av fi ssion och fusion används både civilt och militärt samt belysa fördelar, problem och risker.

Matteplanering åk 9 vt/2011

Nedan står vilka arbetsmoment som kommer tas upp vecka för vecka och vilka läxor som gäller.

Läxan är dels den som är ges på tisdagar men också att se till att du alltid ligger i samklang med planeringen. Läxan skall räknas i läxboken och uträkningar och/eller tankegångar skall alltid finnas med..

Förutom dina böcker och penna och sudd ska alltid linjal och miniräknare finnas med under lektionen.

Vecka 6,8& 9 Kap 4

RYMDGEOMETRI

förstå vad volym är för något

• kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar

såsom rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid

• kunna använda olika enheter för volym

• kunna räkna ut volymen för rätblock, cylinder, prisma, kon och pyramid

Arbetsblad

2:3 Repetition av area

2:4 Kropparnas namn och volym

2:5 Kroppars volym

2:6 Enhetsbyten volym

2:7 Enhetsbyten volym

2:8 Sammansatta volymer och begränsningsareor

2:9 Gradera och avläs

Vecka 10,11&12  Kap Funktioner och algebra

Mål

När eleverna har studerat det här kapitlet ska de:

• känna till begreppet funktion

• kunna tolka och räkna med enkla funktioner

• kunna multiplicera in i parentesuttryck

• kunna förenkla och lösa ekvationer som innehåller parenteser och ekvationer

med x på båda sidor om likhetstecknet

Arbetsblad

4:1 Funktionsmaskiner I

4:2 Funktionsmaskiner II

4:3 Funktionsmaskiner III

4:4 Hitta linjen

4:5 Sträckor

4:6 Areor

4:7 Ekvationer

4:8 Räta linjer och räta vinklar

4:9 Samband ur samband

Vecka 13 ,14, 15 &17 Mål

I det här kapitlet får eleverna möjlighet att repetera och reparera grunderna i grundskolans matematik. Kapitlet är indelat i sex avsnitt:

1 Tal

2 Bråk och procent

3 Geometri

4 Algebra

5 Statistik och sannolikhet

6 Tid, hastighet och skala

Vecka 18 ,19, 20 &21 Mål

Mål

När eleverna har studerat det här kapitlet

ska de ha fått sina kunskaper fördjupade om:

• Skala och likformighet

• Bråk och algebra

• Ekvationer

• Räta linjen och ekvationssystem

1 Beräkningar med positiva tal 1

1 a) 5,5 (5,50) b) 5,59 c) 5,99 d) 5,54

2 a) 13 (13,00) b) 13,09 c) 13,49 d) 13,04

3 a) 6,1 (6,10) b) 6,01 c) 5,61 d) 6,06

4 a) 9,04 b) 8,95 c) 8,55 d) 9 (9,00)

5 a) 25 b) 2,5 c) 0,025 d) 0,0025

6 a) 15 b) 0,15 c) 0,3 (0,30) d) 0,03 (0,030)

7 a) 0,6 b) 0,06 c) 6 d) 60

8 a) 6 b 60 c) 9 d) 90

9 a) 0,9 kg b) 25 dagar

10 a) 8 påsar b) 16 påsar c) 20 påsar

11 a) 0,08 ton b) 1,52 ton (1 520 kg) c) 20 gånger så stor d) 08,06,1 och 801600

12 a 0,22 b) 9,98 c) 20 d) 0,002

3 Negativa tal

1 a) 0 b) (–1) c) (–2,5) d) (–3,5)

2 a) 2 b) (–2) c) 2,5 d) (–2)

3 a) 3 b) 7,5 c) (–3) d) (–1)

4 a) (–4) b) (–18) c) (–6) d) (–4)

5 a) (–1) b) (–4) c) (–2,5) d) (–2)

6 a) (–5) b) (–15) c) (–7,5) d) (–15,25)

7 a) 8 b) 3 c) 26 d) 11,25

8 a) 0 b) 3 c) (–4) d) 3

9 a) (–6) b) (–20) c) (–10) d) (–12)

10 a) 8 b) 36 c) 21 d) 10

11 a) 300 kr b) –50 kr

12 90,6°C

13 (–2)

14 5

15 a) (–15) b) 13 c) (–7) d) 16

       Teknikhistoria               

Att förstå hur människor och dess uppfinningar

kan påverka och förändra världen.

Uppgift: Enskilt arbete i vilket du ska välja en uppfinning och skriva om den.

Arbetet lämnas in i ett häfte och redovisas i små grupper.

Häftet lämnas in ________

Nedanstående frågeställning kan användas som grund för arbetet.

v Vem var uppfinnaren? Berätta om honom eller henne?

v Beskriv uppfinningen

- När uppfanns den?

- Var uppfanns den?

- Hur fungerar den?

- Vad används den till?

v Hur har uppfinningen utvecklats fram till idag?

v Varför uppfanns uppfinningen vid just den tidpunkten? Vilket behov

fanns?

v Vilka för- och nackdelar innebar uppfinningen på natur, samhälle och

människornas livsvillkor?

v Hur tror du att samhället skulle se ut idag om inte uppfinningen hade

uppfunnits?

v Fundera kring hur denna uppfinning skulle kunna vidareutvecklas? Ge

förslag. Rita gärna.

v Egna frågeställningar?

Lycka till!

Den lokala pedagogiska planeringen i Biologi

---

Vecka 36 sida 272-277

När du arbetat med avsnitt Cellen ska du:

känna till cellens organeller och deras funktion

Veta vad kromosomer, gener, och DNA är och kunna förklara deras funktion

Veta hur en celldelning går till

---

Vecka 37- 38 sida 278-86

När du arbetat med avsnitt Arvet- genetik ska du:

Veta vad den genetiska koden är och hur den används

Känna till hur vi ärver våra egenskaper

Veta vad en mutation är

---

Vecka 41-43ck sida 315-323

När du arbetat med avsnitt Bioteknik ska du:

Veta vad som menas med bioteknik

Veta vad genteknik är

Känna till hur biotekniken används

Veta vad stamcell är

Veta vad som menas med genterapi och gendiagnostik

Kunna bilda dig en egen åsikt om genteknik

---

Vecka 45-47 sida 298-309

När du arbetat med avsnitt Livet förändras ska du:

Kunna redogöra för människans utveckling

Känna till bevisen för evolutionen

Känna till förutsättningarna för liv på andra planeter

Baskurs

Genetik

1. Ge två exempel på egenskaper hos människan som inte enbart påverkas av arvet?
2. Ge exempel på en egenskap som helt beror på arvet.
3. Vad är en kromosom?
4. Vad består kromosomer av?
5. Vad är en gen?
6. Vad skiljer resultatet av reduktionsdelning från resultatet av vanlig celldelning?
7. Förklara orden homozygot och heterozygot.
8. Förklara orden dominant och recessivt anlag.
9. I vilka celler finns anlaget för ögonfärg?
10. Visa i schemat hur två brunögda föräldrar kan få ett blåögt barn.
    
    
11. Vad avgör om barnet blir pojke eller flicka?
12. Vad är en mutation?
13. Ge exempel på något som kan framkalla mutationer.
14. Ge ett exempel på hur kunskaper i genetik kan vara till nytta för människan.

Evolution

1. Vad betyder evolution?
2. Vad är fossil?
3. Varför hittar man enbart enkelt byggda organismer i de djupaste och äldsta berglagren?
4. Hur gammal är jorden?
5. Vem har betytt mest för uppkomsten av evolutionsteorin?
6. Vad menas med ”variation inom arten”?
7. Vad menade Darwin med ”kampen för tillvaron”?
8. Vad betyder naturligt urval?
9. Var kommer luftens syre ifrån?
10. I vilka tidsåldrar, eror, indelas jordens historia ?
11. I vilken miljö uppstod de första levande organismerna?
12. Berätta varför grodfisken och urfågeln utgör viktiga steg i livets historia.
13. Vilken djurgrupp dominerade under jordens medeltid?
14. Varför blev däggdjuren dominerande efter att dinosaurierna dött ut?
15. Nämn tre föregångare till den nutida människan.

Kursmål

Genetik

1. Kunna redogöra för begreppen arv, miljö och egenskap
2. Veta att kromosomerna innehåller en DNA- molekyl vars sammansättning bestämmer våra arvsanlag
3. Känna till att en gen är ett avsnitt av en DNA- molekyl med information om en viss egenskap
4. Kunna skillnaden mellan vanlig celldelning och reduktionsdelning
5. Veta vad som menas med begreppen dominant och recessiv, homozygot och heterozygot samt hur anlag nedärvs
6. Kunna förklara hur könet bestäms
7. Veta att arvsanlag kan förändras genom mutationer
8. Kunna något om hur människan praktiskt har använt kunskaper i genetik

Evolution

1. Veta vad begreppet evolution innebär
2. Veta att fossil är den viktigaste källan för vår kunskap om livets utveckling
3. Veta vem Charles Darwin var och något om de slutsatser han kom fram till
4. Veta att luftens syre har bildats genom fotosyntes
5. Känna till att jordens utveckling indelas i tidsåldrar och perioder
6. Kunna de viktigaste stegen i ryggradsdjurens historia
7. Känna till att människans utveckling skett i flera steg

Matteplanering åk 9 HT72010

Nedan står vilka arbetsmoment som kommer tas upp vecka för vecka och vilka läxor som gäller.

Läxan är dels den som är angiven men också att se till att du alltid ligger i samklang med planeringen. Läxan skall räknas i läxboken och uträkningar och/eller tankegångar skall alltid finnas med..

Förutom dina böcker och penna och sudd ska alltid linjal och miniräknare finnas med under lektionen.

Kapitel 1 Mer om tal och Kapitel 2 Geometri

När eleverna har studerat det här kapitlet ska de:

• kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än 1

• veta vad ett negativt tal är

• kunna addera och subtrahera negativa tal

• kunna skriva tal i potensform

Material förutom boken

1:1 Tal i decimalform

1:2 Decimaltal på tallinjen

1:3 Multiplikation med positiva tal mindre än 1

1:4 Division med positiva tal mindre än 1

1:5 Räkna ut vad det kostar 15

1:6 Räkna ut jämförpriset

1:7 Vilken skillnad!

1:8 Räkna med tal i potensform

1:9 Räkna med negativa tal

Vecka 41-42  Kap 1 & 2

Vecka 42 på Tisdag har vi diagnos om negativatal samt multiplikation/division av decimaltal.

Mål

När eleverna har studerat det här kapitlet ska de kunna:

• räkna ut hur mycket en viss procent av något är

• räkna ut procentsatsen

• förstå och använda procent vid jämförelser

• jämföra storleken på olika bråk

• förkorta och förlänga bråk

• multiplicera bråk

Zakarias Ayach

Kärraskolan

Arbetsblad

4:1 Bråkform-decimalform-procentform

4:2 Olika sätt att räkna procent

4:3 Hur många procent?

4:4 Det beror på vad man jämför med

4:5 Förkorta och förlänga bråk

4:6 Multiplicera bråk

4:7 Räkna med bråk

4:8 Multiplicera bråk och förkorta

Vecka 43- Kap 1 &2

Vecka 43 på Tisdag har vi diagnos om potenser bråk och procent

förklara vad som menas med begreppet sannolikhet

• räkna ut sannolikheten för att en händelse ska inträffa

• känna till hur sannolikhet kan bestämmas genom att göra praktiska försök

Arbetsblad

5:1 Hur ska lyckohjulet se ut?

5:2 Bestäm sannolikheten med hjälp av försök

5:3 Gissa kortet – spela högre eller lägre

5:4 Spela tennis och skjuta prick

Vecka 45-46  Kap 1 &2

Vecka 45 på Torsdag har vi diagnos om sannolikhetsberäkningen

• förstå vad som menas med kvadratrot och kunna räkna ut kvadratro ten av

ett tal

• kunna skriva, använda och räkna med tal i tiopotensform och grund potensform

• kunna använda sig av Pythagoras sats

• kunna några prefix för stora och små tal

Arbetsblad

1:1 Negativa tal

1:2 Stegen*

1:3 Delbarhet

1:4 Klippa och visa Pythagoras sats

1:5 Räkna med Pythagoras sats

1:6 Stora tal i grundpotensform

1:7 Små tal i grundpotensform

1:8 Prefix

Zakarias Ayach

Kärraskolan

Vecka 47 Kap 4

RYMDGEOMETRI

förstå vad volym är för något

• kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar

såsom rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid

• kunna använda olika enheter för volym

• kunna räkna ut volymen för rätblock, cylinder, prisma, kon och pyramid

Arbetsblad

2:1 Platonska kroppar 41

2:2 Vika kuber 43

2:3 Repetition av area

2:4 Kropparnas namn och volym

2:5 Kroppars volym

2:6 Enhetsbyten volym

2:7 Enhetsbyten volym

2:8 Sammansatta volymer och begränsningsareor

2:9 Gradera och avläs

Lycka till

Zakarias Ayach

Kärraskolan

Ni har väl börjat förbereda er inför testet i bilogi - cellen och arvet)

1, A–del

Skriv endast svar. Varje deluppgift ger 1 poäng. Här får du inte använda räknare.

1 Räkna ut

a) 0,6 + 0,42                       b) 100 · 0,32

3 Skriv av uppgiften och sätt ut decimaltecknet på rätt ställe.

a) 1,02 · 456 = 46512                  b) 0,84 · 65 = 546

4 Räkna ut

a) 0,5 · 24          b) 0,1 · 24

5

6 Ett kilo apelsiner kostar 18 kr. Hur mycket kostar

a) 5 kg               b) 0,6 kg

7 Skriv talen i storleksordning med det minsta först.

0,01            (–3,2)   (–12)    5,4

8 Temperaturen sjönk från 13° till –6°. Hur många grader sjönk temperaturen?

9 Räkna ut

a) 8 + (–10)              b) (–12) + (–5)              c) (–4) – 10

10 Skriv i potensform ett tal med basen 6 och exponenten 3.

11 Räkna ut 2⁴.

Prov 1, B–del

Redovisa och/eller motivera alla lösningar så fullständigt du kan.

Antalet poäng per uppgift hittar du inom parentes till höger om uppgiften.

1 Du har ett rep som är 5 meter långt. Hur många bitar som är 0,4 meter kan du göra?           (2 p)

2 Du har 1,2 kg köttfärs. En portion är 150 gram. Hur många portioner får du ut?                  (2 p)

Skriv som en potens

3 a) 6⁴ · 6⁵ (2 p)

4 Räkna ut

a) (–4) · (–8)            (2p)

5 Räkna ut

a) 3² + 4³ (1 p)

b) 10³ · 5² · 4⁰ (2 p)

6 Skriv negativa tal i parenteserna så att likheten gäller.

a) (  ) + (  ) = (–32)                 b) (  ) – (  ) = 25                 c) (  ) · (  ) = 45                       (3 p)

8 Skriv det tal som skrivs 22 i tiosystemet (22_tio) i fyrasystemet.                                            (2 p)

Kunna ange värdet av en siffra i ett tal med tre decimaler.

Kunna utföra multiplikation och division av decimaltal med talen 10, 100 och 1000.

Förstå och kunna förklara vad som menas med negativa tal genom att

t.ex. jämföra med en skuld i motsats till en tillgång eller genom att förklara att det finns minusgrader på en termometer.

Veta att på tallinjen ligger de negativa talen eller minustalen till vänster

om nollpunkten.

Med hjälp av en tallinje kunna storleksordna en mängd av både positiva och negativa tal.

Kunna beräkna enkla temperaturförändringar när man använder

begreppen "stiger" och "sjunker" och då inse att detta motsvarar addition och subtraktion.

Veta vad som menas med potensuttryck samt innebörden av uttrycket

”upphöjt till”.

Kunna lösa enkla problem där man omvandlar ”vanliga” produkter till

potensuttryck (grundpotensform) och tvärtom.

5.4 Fyra korsningsscheman

För att enkelt kunna se hur egenskaper ärvs från föräldrar till

ungar kan man göra ett enkelt korsningsschema.

• Du ska göra några korsningsscheman, där föräldrarna har

följande egenskaper:

1. Du ska göra ett korsningsschema, där en den ena föräldern har

blå ögon och den andra har bruna. Den brunögda föräldern har

en gen för brun ögonfärg och en gen för blå ögonfärg. Hur stor

andel av barnen blir blåögda?

2. Du ska korsa två svarta kaniner som båda har en gen för svart

päls, och en gen vit päls. Hur stor andel av ungarna blir svarta?

3. Du ska korsa två plantor där den ena har släta ärtor och den

andra har skrynkliga ärtor. Hos ärtväxter är släta ärtor en

dominant egenskap och skrynkliga ärtor en vikande egenskap.

Den släta har två gener för släta ärtor. Hur stor andel av de nya

plantorna blir skrynkliga?

4. Du ska korsa två rosa plantor med varandra. Blomfärgen hos en

buske kan variera på följande sätt. Om plantan har två gener för

rött blir blommorna röda. Om plantan har två gener för vitt blir

blommorna vita. Men om plantan har en röd och en vit gen blir

blommorna rosa. Hur stor andel av de nya plantorna får röda,

vita eller rosa blommor?

1 Beräkningar med positiva tal

Beräkna

1 a) 5,49 + 0,01 b) 5,49 + 0,1 c) 5,49 + 0,5 d) 5,49 + 0,05

2 a) 12,99 + 0,01 b) 12,99 + 0,1 c) 12,99 + 0,5 d) 12,99 + 0,05

3 a) 6,11 – 0,01 b) 6,11 – 0,1 c) 6,11 – 0,5 d) 6,11 – 0,05

4 a) 9,05 – 0,01 b) 9,05 – 0,1 c) 9,05 – 0,5 d) 9,05 – 0,05

5 a) 100 · 0,25 b) 10 · 0,25 c) 0,1 · 0,25 d) 0,01 · 0,25

6 a) 10 · 1,5 b) 0,1 · 1,5 c) 0,2 · 1,5 d) 0,02 · 1,5

7) Anna äter flingor till frukost varje dag. a) Hur mycket flingor äter Anna under en månad (30 dagar) om hon varje dag äter 0,03 kg? b) Till hur många dagar räcker ett paket flingor som innehåller 750 g flingor?

8) Erik köper 4 kg lösgodis som han ska fördela i mindre påsar. a) Hur många påsar behöver han om varje påse ska innehålla 0,5 kg?

b) Hur många påsar behöver han om varje påse ska innehålla 0,25 kg? c) Hur många påsar behöver han om varje påse ska innehålla 0,2 kg?

9) En bil väger 1,6 ton och en scooter väger 80 kg. a) Hur mycket väger scootern i ton? b) Hur mycket mer väger bilen jämfört med scootern? c) Hur många gånger så stor är bilens vikt än jämfört med scooterns?

d) Vilket eller vilka av följande uttryck visar hur man kan lösa c-uppgiften? 
1,6/80    1,6/0.08   1600/80     1600/0,08

10) Välj två av talen nedan och beräkna den a) minsta möjliga summan
b) största möjliga differensen
c) största möjliga produkten
d) minsta möjliga kvoten

10    1      0,25

0,2   2      0,02