planering i Fysik
Fysik
Vecka 5 och 6 Akustik
I den här delen av undervisningen i fysik arbetar vi mot målen som betygskriterierna beskriver som att eleven skall:
– ha insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras,
– ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik,
– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikti hur de kan utformas,
– kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,
– kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit
till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats
Kapitelet i faktaboken innehåller tre avsnitt. I det första avsnittet får eleverna bekanta sig med olika typer av ljudkällor och själva skapa ljud på olika sätt. Det blir tydligt att ljud kan uppkomma ur olika typer av regelbundna svängningar. Fortsatta undersökningar leder till slutsatsen att ljud är en vågrörelse.
Avsnitt 2 syftar till att fördjupa förståelsen för ljud som en vågrörelse och att klargöra att det är en rörelse (energi) som breder ut sig och inte en förfl yttning av materia. Här behandlas också mer specifi ka egenskaper som refl ektion och utbredningshastighet.
I avsnitt 3 ligger tonvikten på hörseln – hur vi hör och vad vi hör samt vad det kan innebära att ha en hörselnedsättning.
Kunskapsmål
– att visa på betydelsen av våra sinnesorgan som redskap för tolkning av och kunskap om omvärlden
– att klargöra att en vågrörelse innebär en transport av energi och inte av materia
FYSIK DIREKT
– att belysa de grundläggande egenskaperna för en vågrörelse
– att visa att ljud är en vågrörelse och förklara hur detta gör det möjligt för oss att höra
– att ge exempel på hur ljud kan utnyttjas för nöje och nytta
– att ge exempel på hur man kan kartlägga bullerproblem och förhindra bullerskador.
Vecka 8 och 9 optik
Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– ha insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus,
– ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik,
– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas,
– kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,
– kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag,
– ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller.
Kapitelet i faktaboken innehåller fyra avsnitt. I det första avsnittet får eleverna bekanta sig med olika typer av ljuskällor och de får undersöka en del grundläggande egenskaper för ljus, och att ljuset tycks utbreda sig rätlinjigt.
Ljus och dess grundläggande egenskaper kopplas sedan till seendet.
Avsnitt två syftar till att ge fördjupad kunskap om ljusets refl exion. Med reflexion kan uppkomsten av spegelbilder förklaras.
Det tredje avsnittet ägnas åt ljusets brytning. Med brytning kan man förstå linsers egenskaper. Där ingår också det mänskliga ögats funktion och hur synfel kan korrigeras.
Kapitlets avslutande avsnitt ägnas åt uppkomsten av färger och vår uppfattning av färger, samt hur föremål får sin färg.
Kunskapsmål
– att via praktiska tillämpningar ge exempel på hur ljus skapas i olika ljuskällor och att visa att ljuset tycks breda ut sig rätlinjigt
– att utifrån vardagliga observationer visa på ljusets utbredning, reflexion och brytning
SIK DIREKT
– att förklara uppkomsten av spegelbilder utifrån ljusets refl exion och att ge förståelse för linsers egenskaper utifrån ljusets brytning
– att visa på hur kunskaper om ljusets strålgång genom linser lett till konstruktion av olika optiska instrument som kikare, teleskop och kamera
– att beskriva ögats konstruktion och funktion
– att ge exempel på vanliga synfel samt på hur de kan avhjälpas
– att visa de olika färgerna i vitt ljus och att klargöra vad som menas med att
ett föremål har färg
– att ge exempel på vardagliga optiska fenomen samt hur dessa kan tolkas
fysikaliskt.
Vecka 10 och 11 Atomfysik och kärnfysik
Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt vid tekniska tillämpningar miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter,
– ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik,
– ha insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer,
– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas,
– kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,
– kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag,
– kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats,
– ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller,
– kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället.
Kapitelet i faktaboken innehåller fyra avsnitt och lämpar sig väl för att belysa modelltänkandet inom fysiken, eftersom vår kunskap om mikrokosmos är indirekt i bemärkelsen att makroskopiska mätresultat används för att tolka skeenden på atomnivå. Det första avsnittet tar elevens egna kunskaper och
det historiska perspektivet som utgångspunkt och avser att visa på den moderna bilden av atomen.
Avsnitt två ägnas inledningsvis åt Bohrs atommodell och hur denna kan användas för att beskriva uppkomsten av ljus. Ljus utgör endast en del av den elektromagnetiska strålningens spektrum. Arbetet med Bohrs atommodell följs därför av ett antal undersökningar i syfte att visa på vardagliga praktiska exempel på utnyttjandet av fl era typer av elektromagnetisk strålning.
FYSIK DIREKT
Det tredje avsnittet behandlar uppkomsten av joniserande strålning och egenskaper hos olika typer av strålning. Radioaktivt sönderfall illustreras genom att likna det vid ett konkret och vardagligt statistiskt exempel.
Det sista avsnittet ägnas åt produktion och utnyttjande av kärnenergi, med redovisning av fördelar, problem och risker.
Kunskapsmål
– att ge ett historiskt perspektiv på människans strävan efter förståelse av hur naturen är uppbyggd och hur den naturvetenskapliga bilden av mikrokosmos utvecklats
– att klargöra att våra vardagserfarenheter inte räcker till och att våra sinnen sviker oss när vi försöker beskriva mikrokosmos
– att ge en beskrivning av atomens allmänna egenskaper och att klargöra att vardagsfenomen i de fl esta fall har sitt ursprung i kemiska processer och orsakas därför av energiomvandlingar i atomernas elektronskal – att beskriva Bohrs atommodell samt visa på hur atommodellen utvecklats i ett historiskt perspektiv
– att visa på hur kunskaper om Bohrs atommodell ger oss möjligheter att fysikaliskt beskriva olika vardagliga fenomen, till exempel uppkomsten av ljus och färger
– att klargöra hur röntgenstrålning och joniserande strålning uppkommer
– att klargöra att radioaktiva sönderfall sker slumpmässigt med en viss halveringstid
– att visa på olika typer av joniserande strålning och dess likheter, skillnader, förtjänster, risker och skadeverkningar
– att klargöra hur röntgenstrålning och joniserande strålning påverkar biologisk vävnad och hur detta kan utnyttjas inom sjukvård och teknik
– att ge exempel på hur kärnenergi i form av fi ssion och fusion används både civilt och militärt samt belysa fördelar, problem och risker.
Matematikplanering
Matteplanering åk 9 vt/2011
Nedan står vilka arbetsmoment som kommer tas upp vecka för vecka och vilka läxor som gäller.
Läxan är dels den som är ges på tisdagar men också att se till att du alltid ligger i samklang med planeringen. Läxan skall räknas i läxboken och uträkningar och/eller tankegångar skall alltid finnas med..
Förutom dina böcker och penna och sudd ska alltid linjal och miniräknare finnas med under lektionen.
Vecka 6,8& 9 Kap 4
RYMDGEOMETRI
förstå vad volym är för något
• kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar
såsom rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid
• kunna använda olika enheter för volym
• kunna räkna ut volymen för rätblock, cylinder, prisma, kon och pyramid
Arbetsblad
2:3 Repetition av area
2:4 Kropparnas namn och volym
2:5 Kroppars volym
2:6 Enhetsbyten volym
2:7 Enhetsbyten volym
2:8 Sammansatta volymer och begränsningsareor
2:9 Gradera och avläs
Vecka 10,11&12 Kap Funktioner och algebra
Mål
När eleverna har studerat det här kapitlet ska de:
• känna till begreppet funktion
• kunna tolka och räkna med enkla funktioner
• kunna multiplicera in i parentesuttryck
• kunna förenkla och lösa ekvationer som innehåller parenteser och ekvationer
med x på båda sidor om likhetstecknet
Arbetsblad
4:1 Funktionsmaskiner I
4:2 Funktionsmaskiner II
4:3 Funktionsmaskiner III
4:4 Hitta linjen
4:5 Sträckor
4:6 Areor
4:7 Ekvationer
4:8 Räta linjer och räta vinklar
4:9 Samband ur samband
Vecka 13 ,14, 15 &17 Mål
I det här kapitlet får eleverna möjlighet att repetera och reparera grunderna i grundskolans matematik. Kapitlet är indelat i sex avsnitt:
1 Tal
2 Bråk och procent
3 Geometri
4 Algebra
5 Statistik och sannolikhet
6 Tid, hastighet och skala
Vecka 18 ,19, 20 &21 Mål
Mål
När eleverna har studerat det här kapitlet
ska de ha fått sina kunskaper fördjupade om:
• Skala och likformighet
• Bråk och algebra
• Ekvationer
• Räta linjen och ekvationssystem
