Biologiplanering
Den lokala pedagogiska planeringen i Biologi
Vecka 36 sida 272-277
När du arbetat med avsnitt Cellen ska du:
känna till cellens organeller och deras funktion
Veta vad kromosomer, gener, och DNA är och kunna förklara deras funktion
Veta hur en celldelning går till
Vecka 37- 38 sida 278-86
När du arbetat med avsnitt Arvet- genetik ska du:
Veta vad den genetiska koden är och hur den används
Känna till hur vi ärver våra egenskaper
Veta vad en mutation är
Vecka 41-43ck sida 315-323
När du arbetat med avsnitt Bioteknik ska du:
Veta vad som menas med bioteknik
Veta vad genteknik är
Känna till hur biotekniken används
Veta vad stamcell är
Veta vad som menas med genterapi och gendiagnostik
Kunna bilda dig en egen åsikt om genteknik
Vecka 45-47 sida 298-309
När du arbetat med avsnitt Livet förändras ska du:
Kunna redogöra för människans utveckling
Känna till bevisen för evolutionen
Känna till förutsättningarna för liv på andra planeter
Baskurs
Genetik
- Ge två exempel på egenskaper hos människan som inte enbart påverkas av arvet?
- Ge exempel på en egenskap som helt beror på arvet.
- Vad är en kromosom?
- Vad består kromosomer av?
- Vad är en gen?
- Vad skiljer resultatet av reduktionsdelning från resultatet av vanlig celldelning?
- Förklara orden homozygot och heterozygot.
- Förklara orden dominant och recessivt anlag.
- I vilka celler finns anlaget för ögonfärg?
- Visa i schemat hur två brunögda föräldrar kan få ett blåögt barn.
- Vad avgör om barnet blir pojke eller flicka?
- Vad är en mutation?
- Ge exempel på något som kan framkalla mutationer.
- Ge ett exempel på hur kunskaper i genetik kan vara till nytta för människan.
Evolution
- Vad betyder evolution?
- Vad är fossil?
- Varför hittar man enbart enkelt byggda organismer i de djupaste och äldsta berglagren?
- Hur gammal är jorden?
- Vem har betytt mest för uppkomsten av evolutionsteorin?
- Vad menas med ”variation inom arten”?
- Vad menade Darwin med ”kampen för tillvaron”?
- Vad betyder naturligt urval?
- Var kommer luftens syre ifrån?
- I vilka tidsåldrar, eror, indelas jordens historia ?
- I vilken miljö uppstod de första levande organismerna?
- Berätta varför grodfisken och urfågeln utgör viktiga steg i livets historia.
- Vilken djurgrupp dominerade under jordens medeltid?
- Varför blev däggdjuren dominerande efter att dinosaurierna dött ut?
- Nämn tre föregångare till den nutida människan.
Kursmål
Genetik
- Kunna redogöra för begreppen arv, miljö och egenskap
- Veta att kromosomerna innehåller en DNA- molekyl vars sammansättning bestämmer våra arvsanlag
- Känna till att en gen är ett avsnitt av en DNA- molekyl med information om en viss egenskap
- Kunna skillnaden mellan vanlig celldelning och reduktionsdelning
- Veta vad som menas med begreppen dominant och recessiv, homozygot och heterozygot samt hur anlag nedärvs
- Kunna förklara hur könet bestäms
- Veta att arvsanlag kan förändras genom mutationer
- Kunna något om hur människan praktiskt har använt kunskaper i genetik
Evolution
- Veta vad begreppet evolution innebär
- Veta att fossil är den viktigaste källan för vår kunskap om livets utveckling
- Veta vem Charles Darwin var och något om de slutsatser han kom fram till
- Veta att luftens syre har bildats genom fotosyntes
- Känna till att jordens utveckling indelas i tidsåldrar och perioder
- Kunna de viktigaste stegen i ryggradsdjurens historia
- Känna till att människans utveckling skett i flera steg
matteplanering
Matteplanering åk 9 HT72010
Nedan står vilka arbetsmoment som kommer tas upp vecka för vecka och vilka läxor som gäller.
Läxan är dels den som är angiven men också att se till att du alltid ligger i samklang med planeringen. Läxan skall räknas i läxboken och uträkningar och/eller tankegångar skall alltid finnas med..
Förutom dina böcker och penna och sudd ska alltid linjal och miniräknare finnas med under lektionen.
Kapitel 1 Mer om tal och Kapitel 2 Geometri
När eleverna har studerat det här kapitlet ska de:
• kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än 1
• veta vad ett negativt tal är
• kunna addera och subtrahera negativa tal
• kunna skriva tal i potensform
Material förutom boken
1:1 Tal i decimalform
1:2 Decimaltal på tallinjen
1:3 Multiplikation med positiva tal mindre än 1
1:4 Division med positiva tal mindre än 1
1:5 Räkna ut vad det kostar 15
1:6 Räkna ut jämförpriset
1:7 Vilken skillnad!
1:8 Räkna med tal i potensform
1:9 Räkna med negativa tal
Vecka 41-42 Kap 1 & 2
Vecka 42 på Tisdag har vi diagnos om negativatal samt multiplikation/division av decimaltal.
Mål
När eleverna har studerat det här kapitlet ska de kunna:
• räkna ut hur mycket en viss procent av något är
• räkna ut procentsatsen
• förstå och använda procent vid jämförelser
• jämföra storleken på olika bråk
• förkorta och förlänga bråk
• multiplicera bråk
Zakarias Ayach
Kärraskolan
Arbetsblad
4:1 Bråkform-decimalform-procentform
4:2 Olika sätt att räkna procent
4:3 Hur många procent?
4:4 Det beror på vad man jämför med
4:5 Förkorta och förlänga bråk
4:6 Multiplicera bråk
4:7 Räkna med bråk
4:8 Multiplicera bråk och förkorta
Vecka 43- Kap 1 &2
Vecka 43 på Tisdag har vi diagnos om potenser bråk och procent
förklara vad som menas med begreppet sannolikhet
• räkna ut sannolikheten för att en händelse ska inträffa
• känna till hur sannolikhet kan bestämmas genom att göra praktiska försök
Arbetsblad
5:1 Hur ska lyckohjulet se ut?
5:2 Bestäm sannolikheten med hjälp av försök
5:3 Gissa kortet – spela högre eller lägre
5:4 Spela tennis och skjuta prick
Vecka 45-46 Kap 1 &2
Vecka 45 på Torsdag har vi diagnos om sannolikhetsberäkningen
• förstå vad som menas med kvadratrot och kunna räkna ut kvadratro ten av
ett tal
• kunna skriva, använda och räkna med tal i tiopotensform och grund potensform
• kunna använda sig av Pythagoras sats
• kunna några prefix för stora och små tal
Arbetsblad
1:1 Negativa tal
1:2 Stegen*
1:3 Delbarhet
1:4 Klippa och visa Pythagoras sats
1:5 Räkna med Pythagoras sats
1:6 Stora tal i grundpotensform
1:7 Små tal i grundpotensform
1:8 Prefix
Zakarias Ayach
Kärraskolan
Vecka 47 Kap 4
RYMDGEOMETRI
förstå vad volym är för något
• kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar
såsom rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid
• kunna använda olika enheter för volym
• kunna räkna ut volymen för rätblock, cylinder, prisma, kon och pyramid
Arbetsblad
2:1 Platonska kroppar 41
2:2 Vika kuber 43
2:3 Repetition av area
2:4 Kropparnas namn och volym
2:5 Kroppars volym
2:6 Enhetsbyten volym
2:7 Enhetsbyten volym
2:8 Sammansatta volymer och begränsningsareor
2:9 Gradera och avläs
Lycka till
Zakarias Ayach
Kärraskolan
