Fysik

Vecka 5 och 6 Akustik

I den här delen av undervisningen i fysik arbetar vi mot målen som betygskriterierna beskriver som att eleven skall:

– ha insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras,

– ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik,

– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikti hur de kan utformas,

– kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,

– kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit

till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats

Kapitelet i faktaboken innehåller tre avsnitt. I det första avsnittet får eleverna bekanta sig med olika typer av ljudkällor och själva skapa ljud på olika sätt. Det blir tydligt att ljud kan uppkomma ur olika typer av regelbundna svängningar. Fortsatta undersökningar leder till slutsatsen att ljud är en vågrörelse.

Avsnitt 2 syftar till att fördjupa förståelsen för ljud som en vågrörelse och att klargöra att det är en rörelse (energi) som breder ut sig och inte en förfl yttning av materia. Här behandlas också mer specifi ka egenskaper som refl ektion och utbredningshastighet.

I avsnitt 3 ligger tonvikten på hörseln – hur vi hör och vad vi hör samt vad det kan innebära att ha en hörselnedsättning.

Kunskapsmål

– att visa på betydelsen av våra sinnesorgan som redskap för tolkning av och kunskap om omvärlden

– att klargöra att en vågrörelse innebär en transport av energi och inte av materia

FYSIK DIREKT

– att belysa de grundläggande egenskaperna för en vågrörelse

– att visa att ljud är en vågrörelse och förklara hur detta gör det möjligt för oss att höra

– att ge exempel på hur ljud kan utnyttjas för nöje och nytta

– att ge exempel på hur man kan kartlägga bullerproblem och förhindra bullerskador.

Vecka 8 och 9 optik

Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall

– ha insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus,

– ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik,

– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas,

– kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,

– kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag,

–       ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller.

Kapitelet i faktaboken innehåller fyra avsnitt. I det första avsnittet får eleverna bekanta sig med olika typer av ljuskällor och de får undersöka en del grundläggande egenskaper för ljus, och att ljuset tycks utbreda sig rätlinjigt.

Ljus och dess grundläggande egenskaper kopplas sedan till seendet.

Avsnitt två syftar till att ge fördjupad kunskap om ljusets refl exion. Med reflexion kan uppkomsten av spegelbilder förklaras.

Det tredje avsnittet ägnas åt ljusets brytning. Med brytning kan man förstå linsers egenskaper. Där ingår också det mänskliga ögats funktion och hur synfel kan korrigeras.

Kapitlets avslutande avsnitt ägnas åt uppkomsten av färger och vår uppfattning av färger, samt hur föremål får sin färg.

Kunskapsmål

– att via praktiska tillämpningar ge exempel på hur ljus skapas i olika ljuskällor och att visa att ljuset tycks breda ut sig rätlinjigt

– att utifrån vardagliga observationer visa på ljusets utbredning, reflexion och brytning

SIK DIREKT

– att förklara uppkomsten av spegelbilder utifrån ljusets refl exion och att ge förståelse för linsers egenskaper utifrån ljusets brytning

– att visa på hur kunskaper om ljusets strålgång genom linser lett till konstruktion av olika optiska instrument som kikare, teleskop och kamera

– att beskriva ögats konstruktion och funktion

– att ge exempel på vanliga synfel samt på hur de kan avhjälpas

– att visa de olika färgerna i vitt ljus och att klargöra vad som menas med att

ett föremål har färg

– att ge exempel på vardagliga optiska fenomen samt hur dessa kan tolkas

fysikaliskt.

Vecka 10 och 11 Atomfysik och kärnfysik

Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall

– ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt vid tekniska tillämpningar miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter,

– ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik,

– ha insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer,

– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas,

– kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,

– kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag,

– kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats,

– ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller,

– kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället.

Kapitelet i faktaboken innehåller fyra avsnitt och lämpar sig väl för att belysa modelltänkandet inom fysiken, eftersom vår kunskap om mikrokosmos är indirekt i bemärkelsen att makroskopiska mätresultat används för att tolka skeenden på atomnivå. Det första avsnittet tar elevens egna kunskaper och

det historiska perspektivet som utgångspunkt och avser att visa på den moderna bilden av atomen.

Avsnitt två ägnas inledningsvis åt Bohrs atommodell och hur denna kan användas för att beskriva uppkomsten av ljus. Ljus utgör endast en del av den elektromagnetiska strålningens spektrum. Arbetet med Bohrs atommodell följs därför av ett antal undersökningar i syfte att visa på vardagliga praktiska exempel på utnyttjandet av fl era typer av elektromagnetisk strålning.

FYSIK DIREKT

Det tredje avsnittet behandlar uppkomsten av joniserande strålning och egenskaper hos olika typer av strålning. Radioaktivt sönderfall illustreras genom att likna det vid ett konkret och vardagligt statistiskt exempel.

Det sista avsnittet ägnas åt produktion och utnyttjande av kärnenergi, med redovisning av fördelar, problem och risker.

Kunskapsmål

– att ge ett historiskt perspektiv på människans strävan efter förståelse av hur naturen är uppbyggd och hur den naturvetenskapliga bilden av mikrokosmos utvecklats

– att klargöra att våra vardagserfarenheter inte räcker till och att våra sinnen sviker oss när vi försöker beskriva mikrokosmos

– att ge en beskrivning av atomens allmänna egenskaper och att klargöra att vardagsfenomen i de fl esta fall har sitt ursprung i kemiska processer och orsakas därför av energiomvandlingar i atomernas elektronskal – att beskriva Bohrs atommodell samt visa på hur atommodellen utvecklats i ett historiskt perspektiv

– att visa på hur kunskaper om Bohrs atommodell ger oss möjligheter att fysikaliskt beskriva olika vardagliga fenomen, till exempel uppkomsten av ljus och färger

– att klargöra hur röntgenstrålning och joniserande strålning uppkommer

– att klargöra att radioaktiva sönderfall sker slumpmässigt med en viss halveringstid

– att visa på olika typer av joniserande strålning och dess likheter, skillnader, förtjänster, risker och skadeverkningar

– att klargöra hur röntgenstrålning och joniserande strålning påverkar biologisk vävnad och hur detta kan utnyttjas inom sjukvård och teknik

– att ge exempel på hur kärnenergi i form av fi ssion och fusion används både civilt och militärt samt belysa fördelar, problem och risker.

Matteplanering åk 9 vt/2011

Nedan står vilka arbetsmoment som kommer tas upp vecka för vecka och vilka läxor som gäller.

Läxan är dels den som är ges på tisdagar men också att se till att du alltid ligger i samklang med planeringen. Läxan skall räknas i läxboken och uträkningar och/eller tankegångar skall alltid finnas med..

Förutom dina böcker och penna och sudd ska alltid linjal och miniräknare finnas med under lektionen.

Vecka 6,8& 9 Kap 4

RYMDGEOMETRI

förstå vad volym är för något

• kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar

såsom rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid

• kunna använda olika enheter för volym

• kunna räkna ut volymen för rätblock, cylinder, prisma, kon och pyramid

Arbetsblad

2:3 Repetition av area

2:4 Kropparnas namn och volym

2:5 Kroppars volym

2:6 Enhetsbyten volym

2:7 Enhetsbyten volym

2:8 Sammansatta volymer och begränsningsareor

2:9 Gradera och avläs

Vecka 10,11&12  Kap Funktioner och algebra

Mål

När eleverna har studerat det här kapitlet ska de:

• känna till begreppet funktion

• kunna tolka och räkna med enkla funktioner

• kunna multiplicera in i parentesuttryck

• kunna förenkla och lösa ekvationer som innehåller parenteser och ekvationer

med x på båda sidor om likhetstecknet

Arbetsblad

4:1 Funktionsmaskiner I

4:2 Funktionsmaskiner II

4:3 Funktionsmaskiner III

4:4 Hitta linjen

4:5 Sträckor

4:6 Areor

4:7 Ekvationer

4:8 Räta linjer och räta vinklar

4:9 Samband ur samband

Vecka 13 ,14, 15 &17 Mål

I det här kapitlet får eleverna möjlighet att repetera och reparera grunderna i grundskolans matematik. Kapitlet är indelat i sex avsnitt:

1 Tal

2 Bråk och procent

3 Geometri

4 Algebra

5 Statistik och sannolikhet

6 Tid, hastighet och skala

Vecka 18 ,19, 20 &21 Mål

Mål

När eleverna har studerat det här kapitlet

ska de ha fått sina kunskaper fördjupade om:

• Skala och likformighet

• Bråk och algebra

• Ekvationer

• Räta linjen och ekvationssystem

1 Beräkningar med positiva tal 1

1 a) 5,5 (5,50) b) 5,59 c) 5,99 d) 5,54

2 a) 13 (13,00) b) 13,09 c) 13,49 d) 13,04

3 a) 6,1 (6,10) b) 6,01 c) 5,61 d) 6,06

4 a) 9,04 b) 8,95 c) 8,55 d) 9 (9,00)

5 a) 25 b) 2,5 c) 0,025 d) 0,0025

6 a) 15 b) 0,15 c) 0,3 (0,30) d) 0,03 (0,030)

7 a) 0,6 b) 0,06 c) 6 d) 60

8 a) 6 b 60 c) 9 d) 90

9 a) 0,9 kg b) 25 dagar

10 a) 8 påsar b) 16 påsar c) 20 påsar

11 a) 0,08 ton b) 1,52 ton (1 520 kg) c) 20 gånger så stor d) 08,06,1 och 801600

12 a 0,22 b) 9,98 c) 20 d) 0,002

3 Negativa tal

1 a) 0 b) (–1) c) (–2,5) d) (–3,5)

2 a) 2 b) (–2) c) 2,5 d) (–2)

3 a) 3 b) 7,5 c) (–3) d) (–1)

4 a) (–4) b) (–18) c) (–6) d) (–4)

5 a) (–1) b) (–4) c) (–2,5) d) (–2)

6 a) (–5) b) (–15) c) (–7,5) d) (–15,25)

7 a) 8 b) 3 c) 26 d) 11,25

8 a) 0 b) 3 c) (–4) d) 3

9 a) (–6) b) (–20) c) (–10) d) (–12)

10 a) 8 b) 36 c) 21 d) 10

11 a) 300 kr b) –50 kr

12 90,6°C

13 (–2)

14 5

15 a) (–15) b) 13 c) (–7) d) 16

       Teknikhistoria               

Att förstå hur människor och dess uppfinningar

kan påverka och förändra världen.

Uppgift: Enskilt arbete i vilket du ska välja en uppfinning och skriva om den.

Arbetet lämnas in i ett häfte och redovisas i små grupper.

Häftet lämnas in ________

Nedanstående frågeställning kan användas som grund för arbetet.

v Vem var uppfinnaren? Berätta om honom eller henne?

v Beskriv uppfinningen

- När uppfanns den?

- Var uppfanns den?

- Hur fungerar den?

- Vad används den till?

v Hur har uppfinningen utvecklats fram till idag?

v Varför uppfanns uppfinningen vid just den tidpunkten? Vilket behov

fanns?

v Vilka för- och nackdelar innebar uppfinningen på natur, samhälle och

människornas livsvillkor?

v Hur tror du att samhället skulle se ut idag om inte uppfinningen hade

uppfunnits?

v Fundera kring hur denna uppfinning skulle kunna vidareutvecklas? Ge

förslag. Rita gärna.

v Egna frågeställningar?

Lycka till!

Ni har väl börjat förbereda er inför testet i bilogi - cellen och arvet)

1, A–del

Skriv endast svar. Varje deluppgift ger 1 poäng. Här får du inte använda räknare.

1 Räkna ut

a) 0,6 + 0,42                       b) 100 · 0,32

3 Skriv av uppgiften och sätt ut decimaltecknet på rätt ställe.

a) 1,02 · 456 = 46512                  b) 0,84 · 65 = 546

4 Räkna ut

a) 0,5 · 24          b) 0,1 · 24

5

6 Ett kilo apelsiner kostar 18 kr. Hur mycket kostar

a) 5 kg               b) 0,6 kg

7 Skriv talen i storleksordning med det minsta först.

0,01            (–3,2)   (–12)    5,4

8 Temperaturen sjönk från 13° till –6°. Hur många grader sjönk temperaturen?

9 Räkna ut

a) 8 + (–10)              b) (–12) + (–5)              c) (–4) – 10

10 Skriv i potensform ett tal med basen 6 och exponenten 3.

11 Räkna ut 2⁴.

Prov 1, B–del

Redovisa och/eller motivera alla lösningar så fullständigt du kan.

Antalet poäng per uppgift hittar du inom parentes till höger om uppgiften.

1 Du har ett rep som är 5 meter långt. Hur många bitar som är 0,4 meter kan du göra?           (2 p)

2 Du har 1,2 kg köttfärs. En portion är 150 gram. Hur många portioner får du ut?                  (2 p)

Skriv som en potens

3 a) 6⁴ · 6⁵ (2 p)

4 Räkna ut

a) (–4) · (–8)            (2p)

5 Räkna ut

a) 3² + 4³ (1 p)

b) 10³ · 5² · 4⁰ (2 p)

6 Skriv negativa tal i parenteserna så att likheten gäller.

a) (  ) + (  ) = (–32)                 b) (  ) – (  ) = 25                 c) (  ) · (  ) = 45                       (3 p)

8 Skriv det tal som skrivs 22 i tiosystemet (22_tio) i fyrasystemet.                                            (2 p)

Kunna ange värdet av en siffra i ett tal med tre decimaler.

Kunna utföra multiplikation och division av decimaltal med talen 10, 100 och 1000.

Förstå och kunna förklara vad som menas med negativa tal genom att

t.ex. jämföra med en skuld i motsats till en tillgång eller genom att förklara att det finns minusgrader på en termometer.

Veta att på tallinjen ligger de negativa talen eller minustalen till vänster

om nollpunkten.

Med hjälp av en tallinje kunna storleksordna en mängd av både positiva och negativa tal.

Kunna beräkna enkla temperaturförändringar när man använder

begreppen "stiger" och "sjunker" och då inse att detta motsvarar addition och subtraktion.

Veta vad som menas med potensuttryck samt innebörden av uttrycket

”upphöjt till”.

Kunna lösa enkla problem där man omvandlar ”vanliga” produkter till

potensuttryck (grundpotensform) och tvärtom.

DNA ur en kiwifrukt

DNA-molekylen är grunden för allt liv. Alla organismer har DNA

i sina celler – bakterier, morötter, myggor och människor.

DNA-molekylerna styr vad cellerna ska utvecklas till. Det kan

bli en kiwiplanta eller en människa beroende på informationen i

DNA-molekylerna.

Du behöver: En halv kiwifrukt, mortel, 3 bägare, diskmedel,

iskall T-röd, koksalt, filterpapper, tratt, mätglas och en tandpetare.

• Mosa kiwifrukten i en mortel.

• Blanda ca 5 ml diskmedel med ca 50 ml vatten och lite salt i en

bägare.

• För över fruktmoset till bägaren och blanda väl.

• Gör i ordning ett filterpapper i en tratt och filtrera fruktblandningen

ner i en ren bägare.

• Tag lika mycket iskall T-röd som du har fruktlösning.

Häll försiktigt iskall T-röd efter kanten i bägaren, så att

vätskorna inte blandas.

• I skiktet mellan T-röd och fruklösningen fälls DNA ut som

en genomskinlig gel. Fånga upp DNA-molekylen med tandpetaren

och känn på konsistensen.

Kriterier för betyget godkänd (G) i år 9

• Vet vad DNA är och kan beskriva grundläggande egenskaper hos DNA-molekylen.
• Kan förklara vad en mutation är och vad som kan orsaka mutationer.
• Kan tala om vilka faktorer som styr våra egenskaper.
• Kan tala om var arvsanlagen finns.
• Kan ge exempel på egenskaper som generna styr.
• Kan ge exempel på genteknik i samhället samt komma med någon synpunkt.
• Kan redogöra kortfatta för vetenskapens syn på jordens och livets historia.
• Kan tala om vem Charles Darwin var och vad han kom på.
• Kan beskriva naturligt urval och vad det leder till.

Kriterier för betyget väl godkänd (VG) i år 9
• Kan beskriva DNA-molekylens kemiska struktur.
• Kan beskriva hur DNA-replikationen går till.
• Kan ge exempel på både positiva och negativa effekter av mutationer.
• Kan reflektera över om en egenskap påverkas mest av arv eller miljö.
• Kan ge exempel på för- och nackdelar med genteknik.
• Kan välja ut viktiga händelser i jordens och livets historia samt motivera valet.
• Kan förklara naturligt urval och ge exempel på hur det kan leda till att nya arter utvecklas.
• Kan redogöra för de kemiska processer som skett i jordens och livets historia.

Kriterier för betyget mycket väl godkänd (MVG) i år 9
• Gör jämförelser och värderingar i genteknikfrågor med hjälp av sina kunskaper i genetik.
• Gör jämförelser mellan olika skapelseberättelser och evolutionsteorin.
• Känna till evolutionsteorin och hur den har uppkommit.
• Kan förklara naturligt urval, hur det verkar och vad leder till utifrån sina kunskaper i genetik

Alla ni som betalat för tillgång till bilderna ska ha fått inbjudan till webb albumet. Om inte var goda och kontakta mig
Ha en trevlig sommar

Vecka  19 kommer vi att arbeta med följande:

Rörelse och tröghet sida 80-83. samt uppgifterna

Arbete  & mekanikens gyllene regel: sida 90-92 ( uppgifter 1,2 3,  5,6 och 7 på sida 94)