Guess who is who
Bra jobbat
Lite blandat
2- Planeringen i NO/TEK är redigerad med anledning av begränsad tillgång till nödvändig utrustning i labbet
Laborativ test
Läxa i matte
Smått och gott om elektricitet och magnetism
Lite gott om elektricitet och magnetism
Ellära
En atom är uppbyggd av en atomkärna, som är positivt laddad och elektroner, som är negativt laddade. Elektronerna kretsar i banor runt atomkärnan. Atomen som helhet är elektriskt neutral, eftersom det finns lika många negativa elektroner runt kärnan, som positiva laddningar i kärnan.
Om en atom tappar en eller flera elektroner, får den ett överskott av positiva laddningar. Den kallas då en positiv jon. Om atomen fångar in en eller flera elektroner , får den ett överskott av negativa laddningar. Den kallas då en negativ jon.
Statisk elektricitet
Om man gnider två föremål mot varandra, kan bägge föremålen bli elektriskt laddade. Det beror på att elektroner hoppar över från det ena föremålet till det andra. Det föremål, som tagit emot elektronerna, får ett överskott av elektroner och blir negativt laddat. Det andra föremålet, som tappat elektroner, har ett överskott av positiva laddningar och blir därför positivt laddat. Detta fenomen kallas för statisk elektricitet.
Ju fler elektroner som hoppar över, desto större blir laddningsskillnaden mellan föremålen. Man säger att det råder en spänning mellan föremålen. Föremål med samma laddning repellerar, stöter bort, varandra. Föremål med olika laddning attraherar, dras till, varandra.
Galvaniskt element
Om man stoppar ner två olika metallplattor i ett löst salt uppstår en spänning mellan de bägge metallplattorna. Olika metaller ger olika hög spänning. Detta kallas för ett galvaninskt element. Spänningen mellan plattorna kan driva en ström, som till exempel kan få en lampa att lysa. Med två lika metallplattor uppstår ingen spänning alls.
Ett vanligt ficklampsbatteri är ett exempel på ett galvaniskt element. Här använder man kol och zink, som ger en spänning av 1,5 volt. Mellan kolen och zinken finns salmiaklösning, som ofta är uppsugen i brunsten.
Ström, spänning och resistans
Elektrisk ström , I , är elektroner i rörelse. Elektrisk ström mäts i ampere, A. Mätinstrumentet för ström heter amperemeter.
Spänningen ,U, som uppkommer genom en laddningsskillnad, är den "kraft", som driver strömmen framåt. Spänning mäts i volt, V. Mätinstrumentet för spänning heter voltmeter.
Resistansen, R, utgör ett motstånd mot strömmen. Resistansen mäts i ohm, . Mätinstrumentet heter ohmmeter.
Stor spänning medför stor ström. Stor resistans medför liten ström.
Ohms lag
Denna lag ger ett samband mellan ström, spänning och resistans. Känner man två av dessa kan man med Ohms lag räkna ut den tredje.
Ohms lag: U = I · R
Ledare och isolatorer
Ämnen som leder ström kallas ledare. Alla metaller leder ström. Bäst är silver och koppar. Även vatten och människokroppen leder ström.
Ämnen som inte leder ström kallas isolatorer. Exempel på sådana är gummi, porslin, plast och luft.
Magneter och elektromagnetism
En permanentmagnet är ett föremål som "alltid" är magnetiskt. Det har en nordände och en sydände. Ändarna kallas ibland för poler. Lika ändar repellerar varandra och olika ändar attraherar varandra.
Kompassnålen är ett exempel på en permanentmagnet. Också Jorden är en permanentmagnet, eftersom det finns ett magnetfält runt Jorden. Det är det magnetfältet som påverkar kompassnålen.
Elektromagneter
Om man leder ström genom en ledare, bildas ett magnetfält runt ledaren. Detta är ett exempel på elektromagnetism. För att magnetfältet ska bli starkare, kan man linda ledaren till en spole.
En elektromagnet kan bestå av en spole, som det går ström igenom. Spolen får en nordpol och en sydpol, precis som hos en permanentmagnet. För att få en stark elektromagnet ska det gå en stor ström genom spolen, den ska ha många varv och vara försedd med en järnkärna. Man stänger av en elektromagnet genom att bryta strömmen.
Generatorer och transformatorer
Om magnetfältet intill en ledare ändras bildas en ström i ledaren. Denna ström kallas för induktionsström. På denna princip bygger generatorn. Den kan bestå av en magnet, som roterar intill en spole. Då ändras hela tiden magnetfältet intill spolen och det bildas en induktionsström i spolen. Det är på det sättet strömmen till våra vägguttag kommer till.
En transformator används till att ändra spänning och ström. Den består av två spolar med olika varvantal, som sitter på en gemensam järnkärna.
Elektrisk energi och effekt
Effekten ,P, talar om hur snabbt en elektrisk apparat kan omvandla elektrisk energi till någon annan energiform. Effekten mäts i watt, W. Den elektriska effekten beror på hur stor strömmen och spänningen är.
Den elektrisk energin, E, bestäms av effekten hos en apparat och hur länge den är inkopplad. Ofta betecknas energin med W istället för med E.
Energin mäts i joule, J. Inom elläran använder man ofta wattsekund, ws, istället för joule. En wattsekund är lika mycket som en joule. För att mäta större elektriska energier använder man kilowattimme, kWh.
Om effekten 1 watt är inkopplad i en sekund, har man förbrukat 1 Ws. Om effekten 1000 watt är inkopplat under en timme, har man förbrukat 1 kWh.
Om man leder ström genom en ledare blir ledaren varm. Detta fysikaliska fenomen har utnyttjats i en hel del enkla elektriska apparater. Några exempel är brödrost, strykjärn och elelement.
Här kommer planeringen i Matematik
Planering åk 8
Matematik vt 10
Kärraskolan
Lärare: Zakaias Ayach
E-post: [email protected]
v 2 Procent med bråk
Mål
När eleverna studerat under dessa veckor så ska de kunna:
· räkna ut hur mycket en viss procent av något är.
· räkna ut procentsatsen.
· förstå och använda procent vid jämförelser.
· jämföra storleken på olika bråk.
· förkorta och förlänga bråk.
· multiplicera bråk.
Metod
Genom gemensamma genomgångar och individuellt arbete så går vi igenom grunddelen som, efterföljs av en diagnos. Efter diagnosen så delas eleverna upp i grupper, beroende av resultat, där elever som fått ett sämre resultat får räkna en repeterande ”Träna mera” medan elever med ett gott resultat får räkna en mer utmanande ”Fördjupning”. Eleverna kommer under veckorna att varje vecka ha en längre läxa. Eleverna kommer under veckorna att utmanas med kluringar och gruppövningar. Elever som tidigt uppvisar svårigheter med delmomentet kommer att få arbeta med övningsböcker där grunderna gås igenom grundligt. Elever som visar väldigt god förståelse kommer att utmanas med fördjupningsuppgifter.
Utvärdering
Utvärdering av kursen sker med ett prov där kunskaperna i målen testas. Elever som ej når godkänt resultat kommer att erbjudas att göra ett omprov.
v 3 - 4 Procent, tabeller och diagram
Mål
När eleverna studerat under dessa veckor så ska de kunna:
- hämta fakta ur tabeller.
- läsa av och tolka olika typer av diagram.
- göra en enkel undersökning och presentera den i en tabell och ett diagram.
Dessutom ska de känna till följande diagram:
- linjediagram, stolpdiagram, stapeldiagram och cirkeldiagram.
Metod
Genom gemensamma genomgångar och individuellt arbete så går vi igenom grunddelen som, efterföljs av en diagnos. Efter diagnosen så delas eleverna upp i grupper, beroende av resultat, där elever som fått ett sämre resultat får räkna en repeterande ”Träna mera” medan elever med ett gott resultat får räkna en mer utmanande ”Fördjupning”. Eleverna kommer under veckorna att varje vecka ha en längre läxa. Eleverna kommer under veckorna att utmanas med kluringar och gruppövningar. Elever som tidigt uppvisar svårigheter med delmomentet kommer att få arbeta med övningsböcker där grunderna gås igenom grundligt. Elever som visar väldigt god förståelse kommer att utmanas med fördjupningsuppgifter.
|
V3 |
V4 |
|
3.6 |
3.7 |
Utvärdering
Utvärdering av kursen sker med ett prov där kunskaperna i målen testas. Elever som ej når godkänt resultat kommer att erbjudas att göra ett omprov.
v 5 – 8 Geometri och statistik
Mål
När eleverna studerat under dessa veckor så ska de kunna:
- Olika typer av vinklar
- Trianglars och fyrhörningars
- Vinklar, omkrets och area
- Cirkelns omkrets och area
- Cirklar och sammansatta figurer
- Areaenheter
Metod
Genom gemensamma genomgångar och individuellt arbete så går vi igenom grunddelen som, efterföljs av en diagnos. Efter diagnosen så delas eleverna upp i grupper, beroende av resultat, där elever som fått ett sämre resultat får räkna en repeterande ”Träna mera” medan elever med ett gott resultat får räkna en mer utmanande ”Fördjupning”. Eleverna kommer under veckorna att varje vecka ha en längre läxa. Eleverna kommer under veckorna att utmanas med kluringar och gruppövningar. Elever som tidigt uppvisar svårigheter med delmomentet kommer att få arbeta med övningsböcker där grunderna gås igenom grundligt. Elever som visar väldigt god förståelse kommer att utmanas med fördjupningsuppgifter.
|
Vecka 5 |
V6 |
|
V8 |
|
4.1- 4.4 |
4.5-4.7 |
|
Prov – repetition och fördjupning |
Utvärdering
Utvärdering av kursen sker med ett prov där kunskaperna i målen testas. Elever som ej når godkänt resultat kommer att erbjudas att göra ett omprov.
v 9 – 11 Negativa tal, variabler och uttryck
Mål
När eleverna studerat under dessa veckor så ska de kunna:
- Kunna multiplicera och dividera med positiva tal mindre än 1
- Veta vad ett negativt tal är
- Kunna addera och subtrahera negativa tal
- tolka uttryck skrivna med tal.
- beräkna ett uttryck skrivet med flera olika räknesätt.
- tolka uttryck skrivna med variabler.
- beräkna ett uttrycks värde.
Metod
Genom gemensamma genomgångar och individuellt arbete så går vi igenom grunddelen som, efterföljs av en diagnos. Efter diagnosen så delas eleverna upp i grupper, beroende av resultat, där elever som fått ett sämre resultat får räkna en repeterande ”Träna mera” medan elever med ett gott resultat får räkna en mer utmanande ”Fördjupning”. Eleverna kommer under veckorna att varje vecka ha en längre läxa. Eleverna kommer under veckorna att utmanas med kluringar och gruppövningar. Elever som tidigt uppvisar svårigheter med delmomentet kommer att få arbeta med övningsböcker där grunderna gås igenom grundligt. Elever som visar väldigt god förståelse kommer att utmanas med fördjupningsuppgifter.
|
V9 |
V10 |
V11 |
V12 |
|
5.1-5.3 |
5.4-5.6 |
5.7-5.8 |
Prov/ se utvärdering |
Utvärdering
Utvärdering av kursen sker med ett prov där kunskaperna i målen testas. Elever som ej når godkänt resultat kommer att erbjudas att göra ett omprov.
V 15-18 Ekvationer
Mål
När eleverna har studerat det kapitlet ska de kunna:
• lösa olika slags ekvationer
• kontrollera en lösning till en ekvation med hjälp av prövning
• lösa problem med hjälp av ekvationer
• jämföra uttryck skrivna med och utan parenteser
• multiplicera variabler med varandra
Metod
Genom gemensamma genomgångar och individuellt arbete så går vi igenom grunddelen som, efterföljs av en diagnos. Efter diagnosen så delas eleverna upp i grupper, beroende av resultat, där elever som fått ett sämre resultat får räkna en repeterande ”Träna mera” medan elever med ett gott resultat får räkna en mer utmanande ”Fördjupning”. Eleverna kommer under veckorna att varje vecka ha en längre läxa. Eleverna kommer under veckorna att utmanas med kluringar och gruppövningar. Elever som tidigt uppvisar svårigheter med delmomentet kommer att få arbeta med övningsböcker där grunderna gås igenom grundligt. Elever som visar väldigt god förståelse kommer att utmanas med fördjupningsuppgifter.
|
V15 |
V16 |
V17 |
V18 |
|
6.1-6.2 |
6.3-6.4 |
6.5-6.6 |
Prov/ se utvärdering |
Utvärdering
Utvärdering av kursen sker med ett prov där kunskaperna i målen testas. Elever som ej når godkänt resultat kommer att erbjudas att göra ett omprov.
v 19 – 23 Repetition av läsårets matematikundervisning
Här kommer den redigerade planeringen i NO/TEK
Planering åk 8
NO/tek vt 10
Kärraskolan
Lärare: Zakaias Ayach
E-post: [email protected]
|
Vecka |
Tema |
lärobok/KEMI DIREKT & lpo |
|
3 |
I atomens inre, elementarpartiklar/ atomen och periodiska systemet. laboration: undersökning av litium och magnesium |
Extra material utdelas |
|
4 |
Prov: periodiska systemet: på tisdag Syror och baser: Svaga och starka syror Försurning: orsaker och konsekvenser Laboration: att framställa tvål |
90-97 |
|
5 |
Basiska ämnen: Neutralisation Hållbar utveckling: Hur vi räddar försurade sjöar Laboration: Neutralisation, mellan saltsyra och natrium hydroxid |
Material/ labb instruktioner utdelas |
|
6 |
Prov: Syror och baser: på onsdag Introduktion till krafter
|
. 97-101 |
|
15 |
Kap 2 ( massa volym och densitet) Laboration: Sambandet mellan kraft & massa Skillnaden mellan massa och tyngd (kap 5.1)
|
12-21 |
|
16 |
Kraft och arbete, mekanisk energi | 72-95 ej kap kap 5.2 |
|
18 |
Energi omvandlingar Kapitel 14 | |
|
8 |
||
|
9 |
Spänning och ström och hur man mäter dess Laboration: Det lysande spelet. Eleverna ska tillverka en elektrisk frågespel |
Material utdelas |
|
10 |
Olika elektriska kretser Att rita ett kopplingsschema resistans |
Material utdelas |
|
12 |
Prov på elektricitet: på onsdag
|
|
|
18 |
Introduktion till Temat energi Vad är energi Energiprincipens lydelse
|
198-200 |
|
18 |
Mekanisk energi: Från lägesenergi till elektricitet
|
201-202 |
|
19 |
Förnyelsebar/icke förnyelsebar energi Fossilabränsle/ alternativa energi källor |
Material utdelas |
|
20 |
Vetenskaps festival Eleverna redovisar muntligt och skriftligt kring temat energi
|
|
|
21 |
Repetition |
|
|
22 |
Terminsprov |
|
Kriterier
- Mål att uppnå i år 8
• Kunna rita och beskriva en atom enligt Bohrs atommodell.
• Kunna förklara begreppen atom, grundämne, kemisk förening, molekyl och jon.
• Kunna använda periodiska systemet för att rita en atom.
• Veta vad som kännetecknar en blandning och en lösning.
• Kunna avgöra om ett ämne är surt, basiskt eller neutralt vid givet pH-värde.
• Känna till olika sätt att mäta pH.
• Känna till egenskaper hos sura, basiska ämnen samt vad de kan användas till.
• Kunna ge exempel på sura, basiska och neutrala ämnen.
• Veta att allting består av atomer.
• Veta att alla ämnen har tre aggregationstillstånd.
• Veta när is övergår till vatten och när vatten övergår till ånga.
• Veta att luften är en blandning av gaser.
• Kunna namnge de viktigaste gaserna i luften.
• Veta att gaser består av atomer. - Kunna genomföra enkla laborationer självständigt.
• Kunna skriva en enkel laborationsrapport. - • Vet vad elström är.
• Kan ge exempel på olika material som leder ström.
• Kan förklara hur en glödlampa fungerar.
• Förstår och kan förklara begreppen ström, spänning och resistans.
• Kan rita och tolka enkla kopplingsscheman.
• Känner till grundläggande elsäkerhet.
• Kunna använda en dynamometer för att mäta krafter.
• Kunna ge exempel på olika krafter som påverkar oss och föremål omkring oss.
• Kunna beskriva skillnaden mellan begreppen massa och tyngd.
• Vet vad tyngdpunkt är och hur den kan hittas.
• Vet var och hur friktion verkar. - Kunna beskriva och namnge olika energiformer.
• Känner till lydelsen av energiprincipen samt Kunna förklara vad den innebär.
• Kunna beskriva hur olika energikällor fungerar.
• Kunna ge exempel på både för- och nackdelar med olika energikällor. - .Kunna beskriva energiomvandlingar i olika situationer.
Bedömning
G-kvaliteter:
Du visar under lektioner och prov att du når ovanstående mål genom att på något sätt redovisa faktakunskaper.
Du har grundläggande fakta
Du förstår att det finns skillnader mellan naturvetenskaplig information och annan information
Du laborerar på ett säkert sätt och följer givna instruktioner
Du deltar aktivt i det laborativa arbetet
Du använder rätt utrustning
Du skriver enkla laborations-rapporter
VG-kvaliteter:
Du visar intresse och engagemang genom diskussioner och frågor som hör till området. Du kan redogöra för hur olika saker, fungerar, hänger ihop och påverkar varandra. Du ska kunna göra svårare beräkningar.
Du beskriver och förklarar naturvetenskapliga fenomen med hjälp av faktakunskaper i situationer som är nya för dig.
Du förklarar naturvetenskapliga begrepp och fenomen med rätt naturvetenskapligt språk.
Du förklarar naturvetenskapliga begrepp och fenomen med rätt naturvetenskapligt språk.
Du drar korrekta slutsatser utifrån resultat i laborationer och/eller undersökningar.
MVG-kvaliteter:
Du medverkar till att både ställa frågor och själv söka svar på frågor som hör till området.
Du är aktiv i diskussioner inom arbetsområdet.
Du kan sätta in och använda dina kunskaper (även från andra områden) i nya sammanhang.
Du skapar nya frågeställningar och hypoteser utifrån fakta-kunskaper
Du utvärderar nya lösnings-modeller.
Du förklarar och jämför skillnader mellan naturvetenskaplig information och annan information
Du sätter slutsatserna i nya och/eller rätta sammanhang.
