Läxa V38

Målen att uppnå vecka 38 -41
· använda och skriva tal i potensform
· räkna med potenser i grundpotensform
· räkna med potenser i tiopotensform
· multiplikation och division av potenser
· räkna och lösa problem med tal i potensform
Biologi test på Torsdag
Ni har väl börjat förbereda er inför testet i bilogi - cellen och arvet)
verifiera dina kunskaper
1, A–del
Skriv endast svar. Varje deluppgift ger 1 poäng. Här får du inte använda räknare.
1 Räkna ut
a) 0,6 + 0,42 b) 100 · 0,32
3 Skriv av uppgiften och sätt ut decimaltecknet på rätt ställe.
a) 1,02 · 456 = 46512 b) 0,84 · 65 = 546
4 Räkna ut
a) 0,5 · 24 b) 0,1 · 24
5
6 Ett kilo apelsiner kostar 18 kr. Hur mycket kostar
a) 5 kg b) 0,6 kg
7 Skriv talen i storleksordning med det minsta först.
0,01 (–3,2) (–12) 5,4
8 Temperaturen sjönk från 13° till –6°. Hur många grader sjönk temperaturen?
9 Räkna ut
a) 8 + (–10) b) (–12) + (–5) c) (–4) – 10
10 Skriv i potensform ett tal med basen 6 och exponenten 3.
11 Räkna ut 24.
Prov 1, B–del
Redovisa och/eller motivera alla lösningar så fullständigt du kan.
Antalet poäng per uppgift hittar du inom parentes till höger om uppgiften.
1 Du har ett rep som är 5 meter långt. Hur många bitar som är 0,4 meter kan du göra? (2 p)
2 Du har 1,2 kg köttfärs. En portion är 150 gram. Hur många portioner får du ut? (2 p)
Skriv som en potens
3 a) 64 · 65 (2 p)
4 Räkna ut
a) (–4) · (–8) (2p)
5 Räkna ut
a) 32 + 43 (1 p)
b) 103 · 52 · 40 (2 p)
6 Skriv negativa tal i parenteserna så att likheten gäller.
a) ( ) + ( ) = (–32) b) ( ) – ( ) = 25 c) ( ) · ( ) = 45 (3 p)
8 Skriv det tal som skrivs 22 i tiosystemet (22tio) i fyrasystemet. (2 p)
Målen eleverna ska ha uppnått fram till vecka 37
Kunna ange värdet av en siffra i ett tal med tre decimaler.
Kunna utföra multiplikation och division av decimaltal med talen 10, 100 och 1000.
Förstå och kunna förklara vad som menas med negativa tal genom att
t.ex. jämföra med en skuld i motsats till en tillgång eller genom att förklara att det finns minusgrader på en termometer.
Veta att på tallinjen ligger de negativa talen eller minustalen till vänster
om nollpunkten.
Med hjälp av en tallinje kunna storleksordna en mängd av både positiva och negativa tal.
Kunna beräkna enkla temperaturförändringar när man använder
begreppen "stiger" och "sjunker" och då inse att detta motsvarar addition och subtraktion.
Veta vad som menas med potensuttryck samt innebörden av uttrycket
”upphöjt till”.
Kunna lösa enkla problem där man omvandlar ”vanliga” produkter till
potensuttryck (grundpotensform) och tvärtom.
Svar till senaste läxa (vecka 36)
Bild:
1. cellmembran
2. mitokondrier
3. ribosomer
4. lysosomer
5. cellkärna
6. cellvätska / cellplasma
5.3 Frågor om cellen
1. Cellmembran omger cellen. Det håller ihop cellen, tar emot
budskap från omgivningen, talar om att den inte är en ende
och släpper igenom olika ämnen som ska in eller ut ur cellen.
2. Cellmembranet, cellplasma, cellkärnan, mitokondrier,
ribosomer och lysosomer är olika organeller i cellen.
3. Proteinerna ger cellen dess form och rörelseförmåga.
Proteinerna transporterar ämnen inne i cellen.
4. Mitokondrierna utvinner energin som cellen behöver.
5. Energin utvinns framförallt ur kolhydrater. Vid brist på
kolhydrater används istället fett för energiutvinningen.
6. Lysosomerna bryter ner avfall som bildas i cellen.
7. Arvsanlagen nns i cellkärnan hos alla eukaryota organismer.
8. Molekylen som arvsanlagen är uppbyggda av heter DNA
(deoxiribonukleinsyra).
9. Kromosomerna består av era gener (arvsanlag).
10. Vid ribosomerna byggs de proteiner som behövs.
NO-läxa vecka 37: Lämnas in senast på fredag
5.4 Fyra korsningsscheman
För att enkelt kunna se hur egenskaper ärvs från föräldrar till
ungar kan man göra ett enkelt korsningsschema.
• Du ska göra några korsningsscheman, där föräldrarna har
följande egenskaper:
1. Du ska göra ett korsningsschema, där en den ena föräldern har
blå ögon och den andra har bruna. Den brunögda föräldern har
en gen för brun ögonfärg och en gen för blå ögonfärg. Hur stor
andel av barnen blir blåögda?
2. Du ska korsa två svarta kaniner som båda har en gen för svart
päls, och en gen vit päls. Hur stor andel av ungarna blir svarta?
3. Du ska korsa två plantor där den ena har släta ärtor och den
andra har skrynkliga ärtor. Hos ärtväxter är släta ärtor en
dominant egenskap och skrynkliga ärtor en vikande egenskap.
Den släta har två gener för släta ärtor. Hur stor andel av de nya
plantorna blir skrynkliga?
4. Du ska korsa två rosa plantor med varandra. Blomfärgen hos en
buske kan variera på följande sätt. Om plantan har två gener för
rött blir blommorna röda. Om plantan har två gener för vitt blir
blommorna vita. Men om plantan har en röd och en vit gen blir
blommorna rosa. Hur stor andel av de nya plantorna får röda,
vita eller rosa blommor?
Här kommer matteläxan för vecka 37. Lämnas in senast på torsdag
1 Beräkningar med positiva tal
Beräkna
1 a) 5,49 + 0,01 b) 5,49 + 0,1 c) 5,49 + 0,5 d) 5,49 + 0,05
2 a) 12,99 + 0,01 b) 12,99 + 0,1 c) 12,99 + 0,5 d) 12,99 + 0,05
3 a) 6,11 – 0,01 b) 6,11 – 0,1 c) 6,11 – 0,5 d) 6,11 – 0,05
4 a) 9,05 – 0,01 b) 9,05 – 0,1 c) 9,05 – 0,5 d) 9,05 – 0,05
5 a) 100 · 0,25 b) 10 · 0,25 c) 0,1 · 0,25 d) 0,01 · 0,25
6 a) 10 · 1,5 b) 0,1 · 1,5 c) 0,2 · 1,5 d) 0,02 · 1,5
7) Anna äter flingor till frukost varje dag. a) Hur mycket flingor äter Anna under en månad (30 dagar) om hon varje dag äter 0,03 kg? b) Till hur många dagar räcker ett paket flingor som innehåller 750 g flingor?
8) Erik köper 4 kg lösgodis som han ska fördela i mindre påsar. a) Hur många påsar behöver han om varje påse ska innehålla 0,5 kg?
b) Hur många påsar behöver han om varje påse ska innehålla 0,25 kg? c) Hur många påsar behöver han om varje påse ska innehålla 0,2 kg?
9) En bil väger 1,6 ton och en scooter väger 80 kg. a) Hur mycket väger scootern i ton? b) Hur mycket mer väger bilen jämfört med scootern? c) Hur många gånger så stor är bilens vikt än jämfört med scooterns?
d) Vilket eller vilka av följande uttryck visar hur man kan lösa c-uppgiften?
1,6/80 1,6/0.08 1600/80 1600/0,08
10) Välj två av talen nedan och beräkna den a) minsta möjliga summan
b) största möjliga differensen
c) största möjliga produkten
d) minsta möjliga kvoten
10 1 0,25
0,2 2 0,02
Kommande laboration
DNA ur en kiwifrukt
DNA-molekylen är grunden för allt liv. Alla organismer har DNA
i sina celler – bakterier, morötter, myggor och människor.
DNA-molekylerna styr vad cellerna ska utvecklas till. Det kan
bli en kiwiplanta eller en människa beroende på informationen i
DNA-molekylerna.
Du behöver: En halv kiwifrukt, mortel, 3 bägare, diskmedel,
iskall T-röd, koksalt, filterpapper, tratt, mätglas och en tandpetare.
• Mosa kiwifrukten i en mortel.
• Blanda ca 5 ml diskmedel med ca 50 ml vatten och lite salt i en
bägare.
• För över fruktmoset till bägaren och blanda väl.
• Gör i ordning ett filterpapper i en tratt och filtrera fruktblandningen
ner i en ren bägare.
• Tag lika mycket iskall T-röd som du har fruktlösning.
Häll försiktigt iskall T-röd efter kanten i bägaren, så att
vätskorna inte blandas.
• I skiktet mellan T-röd och fruklösningen fälls DNA ut som
en genomskinlig gel. Fånga upp DNA-molekylen med tandpetaren
och känn på konsistensen.